BYNS HISTORIA
Bok om San Biagio
Detta är en översättning till svenska av Gianfranco Jaconellis historik över byn San Biagio som utkom 1994.
Gianfranco har ett stort intresse för byns historia. Han var borgmästare åren 1985-1995. Han har arbetat som läkare i yrkeslivet men är numera pensionär.
Gianfrancos far Amerigo var distriktsläkare och bodde i byn. Han hade ockå en liten mottagning för byborna i sin bostad. Modern Pina fungerade som sjuksköterska, hon var även utbildad barnmorska och förlöste många barn i byn.

San Biagio-ättlingar på TV
Historiskt arkiv

Böcker
Fyra böcker har tagits fram om San Biagios historia. De böcker som det
rör sig om är:
Minnen från min hemby -mellan dåtid och nutid, översättning av Claudio Vetteses bok ”I ricordi del mio Paese”. Boken är berättelsen om hur viktigt det är att inte glömma bort sina rötter. En berättelse om fattigdomen, utvandringen och krigen men också om glädjen, styrkan och kämpaglöden som sanbiageserna alltid har visat prov på.
Krigsflyktingar av Claudio Vettese, även den en översättning, den italienska titeln är ”Sfollati”. Boken ger oss en omfattande bakgrundsbild av det aktuella läget 1943 och av de faktorer som slutligen ledde fram till evakueringen av San Biagio Saracinisco. Boken omfattar också intervjuer och vittnesmål från personer som var med om evakueringen.
Från San Biagio till Sverige av Giuseppe Cocozza. Giuseppe, eller Peppino som han för det mesta kallas, tvingades växa upp otroligt snabbt och fick en barndom långt ifrån den våra barn har idag. Boken ger en bild av de livsvillkor som rådde i byn under 1940-50 talen.
Utvandrarna från San Biagio – till Sverige. I boken skildras historien om några av alla de släktgrenar som lämnade tryggheten i sin italienska hemby
under 1900-talet för att söka lycka och framtid i det avlägsna och främmande landet Sverige. Genom bilder, berättelser och historiska inslag får vi ta del av ett kulturarv från dåtid till nutid. Boken är framtagen av
Michael Cocozza med bidrag från ättlingar till utvandrarna.
Samtliga fyra böcker är inte avsedda för allmän spridning och har därför inga ISBN nummer. Vi tänker oss att man inom familjerna sparar dessa böcker och överlåter dem till kommande generationer och på så sätt
för vidare berättelsen om de svenska San Biagio ättlingarnas
ursprung.


Byn har en rik historia som sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid. Området var bebott redan för 70 000 år sedan av nomadiska jägare som rörde sig längs Apenninerna. Under förromersk tid var det samniternas land och låg strategiskt längs den gamla vägen mellan Sora, Venafro och Capua. Senare erövrades området av romarna, och genom århundradena utsattes det för invasioner av visigoter, vandaler och saracener. Den första skriftliga omnämnandet av byn finns i Chronicon av Leone Marsicano från tidigt 1000-tal, där den beskrivs som en försvarsborg under namnet Sarraciniscum.
Under medeltiden övergick byn till klostret Montecassino, och munkarna lät sju familjer från Picinisco bosätta sig där för att odla marken. På 1200-talet övergick området i olika adelsfamiljers ägo, men förblev alltid en liten by.
På 1500-talet hade San Biagio Saracinisco endast ett fåtal invånare, och efter pesten 1656 övergavs byn nästan helt. År 1678 började dock några familjer från grannbyarna att åter bosätta sig där, och kring en liten kyrka tillägnad San Biagio uppstod de första enkla husen i sten och halm. Under de följande århundradena drabbades området av plundringar och röveri.
År 1858 hade befolkningen vuxit till över 1 000 invånare, men 1927 blev byn en del av den nybildade provinsen Frosinone. San Biagio Saracinisco, som alltid präglats av jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk, drabbades av en stor utvandringsvåg i början av 1900-talet. Många sökte sig till norra Europa, USA, Sverige och Tyskland. Några tog sig till och med till Ryssland under tsartiden.
Under andra världskriget hamnade San Biagio Saracinisco längs Gustavlinjen och drabbades av svåra bombningar, vilket ledde till ännu en massflykt. Efter kriget utarmades landskapet ytterligare, och en ny stor emigrationsvåg tog fart.


